Glaskroppsavlossning

Glaskroppen är en geléaktig massa som fyller större delen av ögat, mellan linsen och näthinnan. När man åldras skrumpnar glaskroppen ihop, samtidigt som den vävnad som gör att näthinnan sitter fast i glaskroppen försvagas. Till slut kan glaskroppen och näthinnan lossa från varandra.

Glaskroppsavlossning gör inte ont och är inte farligt, och många märker inte ens av när det sker. Oftast krävs inte någon behandling. Det kan dock gå hål på näthinnan i samband med glaskroppsavlossning, och om så sker behövs behandling för att laga näthinnan.

Symtom på glaskroppsavlossning

  • Du ser små rörliga ringar, punkter eller streck
  • Du ser blixtar i utkanten av synfältet
  • Du ser stora rörliga ”sotflagor”
  • Du får dimmig syn

De rörliga ringarna, punkterna eller strecken kallas gemensamt för grumlingar. De är vanligen gråsvarta och halvgenomskinliga och beror på att glaskroppen skrumpnar. Det är vanligt att grumlingarna försvinner efter några månader eftersom hjärnan vänjer sig vid dem och börjar ignorera dem. Om grumlingarna är störande och skymmer synfältet kan det ibland fungera att titta upp och ned några gånger för att få grumlingarna att flytta sig till någon plats där de skymmer mindre.

Blixtar i utkanten av synfältet och stora rörliga ”sotflagor” beror på att glaskroppen drar i näthinnan, vilket kan skada näthinnan. Stora sotflagor och/eller dimmig syn kan vara en indikation på att det har uppstått en liten blödning i näthinnan.

Att söka vård

Om man bara har grumlingar behöver man inte söka vård eftersom det är ett ofarligt tillstånd och det inte finns någon behandling mot skrumpnande glaskropp.

Om man däremot drabbas av blixtar i utkanten av synfältet, stora rörliga sotflagor och/eller mycket dimmig syn bör man kontakta vårdcentral eller en jouröppen mottagning eftersom det är en indikation på att näthinnan är påverkad.

Om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet ska du omedelbart kontakta vårdcentral eller en jouröppen mottagning eftersom det är ett tecken på allvarligare problem med näthinnan. Om vårdcentral och jouröppna mottagning är stängda, besök akutmottagningen. Du kan få mer information genom att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177.

Undersökning

För att kontrollera om det rör sig om glaskroppsavlossning använder sig läkaren av ett ögonmikroskop för att granska ögat. Innan undersökningen brukar man få ögondroppar som vidgar pupillen, eftersom en stor pupill gör det enklare för läkaren att se in i ögat.

Att undersökas med ett ögonmikroskop brukar inte göra ont, men det kan vara lite irriterande för ögat när det starka ljuset riktas in i det, särskilt som pupillen på grund av ögondropparna inte kan dra ihop sig.

Behandling

Det finns inte någon behandling mot glaskroppsskrumpning eller glaskroppsavlossning, däremot kan skador på näthinnan behandlas. Om det har gått hål på näthinnan ska detta hål lagas för att förebygga näthinneavlossning. Lagningen görs med laser och brukar ta ungefär 10 minuter. Innan behandlingen bedövas ögat med ögondroppar och pupillen utvidgas. Man är vaken under behandlingen. Det brukar inte göra ont, men de korta laserljusstrålarna som skickas in i ögat kan kännas som lätta stick.

Efter behandlingen får man gå hem direkt. Eftersom pupillen är utvidgad är man extra ljuskänslig och har inte lika bra syn som vanligt. Räkna med att det kan ta något dygn innan du kan göra saker som att läsa tidningen och se tillräckligt bra för att köra bil.