Neovaskularisation i hornhinnan

Neovaskularisation i hornhinnan innebär att kroppen har börjat bilda mer kapillärer (små blodkärl) i ögats hornhinna. Detta beror i sin tur på att det har uppstått syrebrist i ögat och kroppen försöker kompensera genom att bilda mer blodkärl som kan transportera syrerikt blod.

Neovascularisation i hornhinnan gör visserligen att ögat får mer syre, men det gör också hornhinnan mindre genomskinlig och långt gången neovaskularisation kan hota synförmågan. Neovaskularisation är därför något man bör ta på allvar och man bör försöka hitta den bakomliggande orsaken till syrebristen för att se vilka åtgärder man kan vidta för att stoppa förloppet.

Vad orsakar syrebrist i ögat?

Syrebrist i ögat kan bero på många olika saker, inklusive våld mot ögat, kemisk skada, kontaktlinsanvändning, autoimmun sjukdom och infektioner orsakade av bakterier, virus, svampar, parasiter, etc.

Exempel på sådant som kan öka risken för syrebrist i ögat:

  • Kontaktlinser
  • Horhinnetransplantation
  • Sår på hornhinnan
  • Herpes simplex i ögat (virus)
  • Herpes zoster i ögat (virus)
  • Klamydia i ögat (bakterie)
  • Syfilis i ögat (bakerie)
  • Pseudomonas aeruginosa i ögat (bakterie)
  • Candida i ögat (svamp)
  • Aspergillus i ögat (svamp)
  • Fusarium i ögat (svamp)
  • Onchocerca volvolus i ögat (parasit)
  • Trachoma (parasit)
  • Rosacea keratitis
  • Interstitial keratitis
  • Sclerosing keratitis
  • Atopisk ögoninflammation
  • Phlyctenulosis (ett inflammationssyndrom)
  • Pemphigus i ögat (en autoimmun sjukdom)

Kontaktlinser och neovascularisation av hornhinnan

På den del av av det mänskliga ögat som är synligt är hornhinnan den yttersta ögonhinnan. Ljuset som kommer in genom ögat passerar genom hornhinnan och bryts, vilket är en viktig del av hur vår syn fungerar.

Hornhinnan behöver syre för att fungera, och detta syre kan komma från två olika källor:

  • Hornhinnan kan absorbera syre från blodkärl på insidan av ögonlocket när du blundar.
  • Hornhinnan kan via tårvätskan absorbera syre direkt från luften när dina ögon är öppna.

Om man bär kontaktlinser förhindrar dessa – till högre eller lägre grad – syre från att nå de delar av hornhinnan som täcks av kontaktlinsen. Exakt hur bra kontaktlinser är på att släppa igenom syre varierar stort mellan olika sorters kontaktlinser.

Att bära kontaktlinser när vi är vakna är vanligen inte något problem, eftersom det finns så mycket syre i luften för hornhinnan att absorbera. Det syre den absorberar utanför den yta som täcks av kontaktlinsen och det syre som passerar igenom kontaktlinsen är tillräckligt för att hålla hornhinnan väl syresatt. När vi sover är våra ögon slutna under en lång period och under hela den tiden behöver hornhinnan få allt sitt syre från blodkärlen på insidan av ögonlocken. Mängden tillräckligt syre är betydligt lägre än när vi är vakna, och det är nu det kan börja bli svårt för hornhinnan att få tillräckligt syre om den täcks av en kontaktlins. För att kompensera för syrebristen börjar kroppen skapa nya blodkärl – det sker en neuvaskulation av hornhinnan. Områden av hornhinnan som tidigare inte haft några kapillärer får kapillärer.

Det finns idag kontaktlinser som är avsedda att sova med. De är tillverkade av ett material som är extra bra på att släppa igenom syre.

Vad kontaktlinsanvändande kan göra för att minska risken för problem

  • Sov aldrig med kontaktlinser som inte är avsedda att sova med
  • Välj kontaktlinser som är bra på att släppa igenom syre
  • Besök optikern en gång per år för att få ögonen undersökna. En optiker kan upptäcka tidiga tecken på neovascularisation, i ett skede där du själv inte märker av några symptom.
  • Om din optiker upptäcker tecken på neovascularisation i ögat kan det vara idé att sluta sova med kontaktlinserna även om du använder kontaktlinser som är avsedda att sova med. Tala med din optiker för mer information.